-

jag gruvar mig så det är nästan sjukt. jag går omkring här hemma, vanligtvis brukar jag sjunga förfull hals, men det är som ett stop i strupen idag (det kanske min familj ska vara glad för iochförsig). jag sitter vid datorn, skriver onödigt och ovanligt mycket fel, är ivirig på tangenterna, alla mina favoritlåtar jag spelar tilltalar mig noll, zero, nothing, allt går extremt sakta också. vart på donken har jag också, jag sa nästan ingenting till mitt sällskap, (vad vuxet det lät), dvs mina syskon, annars är det ofta jag som brukar bli tillsagd för att jag pratar too much. men inget är som det ska idag. jag borde nog försöka sova. det känns som jag kan behöva all sömn jag kan komma åt. egentligen behöver jag inte gruva mig, för jag vet ju vad som ska hända, men jag har ingen aning om hur jag kommer reagera...